Göteborg – en hamnstad
Göteborg började som en befästning, en bricka i det politiska maktspelet om Östersjön och Öresundstullen, inklämd mellan två danska landskap. När det danska hotet så småningom försvann blev Göteborg en köpmannastad.
Karta från 1600-talet över infarten till Göteborg.
Göteborg grundades år 1621
När själva staden grundades för drygt 400 år sedan var det med ett internationellt fokus både på utseendet, handeln och relationerna.
Holländarna står till stor del för arkitekturen i staden och affärerna gjordes mestadels med Tyskland. Handel och sjöfart kom att dominera staden. Allt eftersom tiden gick knöts nya band med England, vilket bland annat ledde till bildandet av Ostindiska kompaniet och handeln med Kina och fjärran östern.
Staden blev ett liberalt och frihandelsvänligt fäste. Detta satte Göteborg på kartan som Sveriges främsta handels- och sjöfartsstad och bidrog i hög grad till landets ekonomiska utveckling.
Drottningtorget i Göteborg.
Viktig knutpunkt
Förbindelserna med bruksorterna i Bergslagen och handelshusen i Europa blev för Göteborg viktigare än relationerna till Kungen och Regeringen i Stockholm.
I Göteborg skrevs fakturor och inte poesi.
Staden växte utanför vallarna, Vasastaden tillkom och för inflyttande arbetare byggdes flera nya stadsdelar ända bort till stadsgränsen vid Kungssten i väster.
En av Wilson-linjens ångare vid Stora Tullhuset i Göteborgs hamn. Båten gick till Hull i Storbritannien, emigranterna åkte sedan vanligen tåg till Liverpool där större fartyg trafikerade Atlanten. Okänd fotograf, troligen 1880-tal.
En länk till kontinenten
Genom sjöfarten har staden varit slussen mellan Sverige och resten av världen sedan begynnelsen.
Den dryga miljonen svenskar som emigrerade till USA och andra länder gjorde det genom Göteborg. De största fartygen lastar och lossar i Göteborg än idag.
Kärt barn med många namn
Göteborg har under åren haft många smeknamn. På grund av stadsplaneringen kallade holländare staden under en period för Nya Amsterdam.
1800-talets industrialisering av Göteborg ledde till att många britter – såsom Chalmers, Chapman, Dickson, Hall och Keiller – deltagit i stadens utveckling från handels- till industristad.
De donerade bl.a. sina förmögenheter som gjorde att Göteborg fick bibliotek, universitet och sjukhus. De satte stor prägel på staden och därav namnet ”Lilla London” som lever kvar än idag.
Källa: ”Lives and livelihoods in Little London, The story of the British in Gothenburg 1621–2001” av John R. Ashton
