Tavlor från 1700-talet

Hotellrum 279 som, det ser ut idag

Släkten Bernegue:

Gustaf Bernegau (f 1723 d 1786 9/4) i Stockholm.
Christina Bäck (1733-69), dotter till Olof Eriksson Bäck (f 1701 i Umeå) och Britta Persdotter Åberg.
Johanna Sophia Hallenberg, dotter till brukspatron Lars H. (d 1777) och Anna Catharina Lind.

Gustaf Bernegau var kamrerare i Kammarkollegium i Stockholm.[1]

I juni 1780 skrev han en supplik till Kungl Majts, alltså en böneskrift, om att få behålla sin lön. Då beskriver han även något sin karriär i ämbetsverket: han hade tjänstgjort i 40 år vid Kammarkollegiet och under 21 år varit kamrerare vid Andra provinskontoret. Han tyckte sig inte under dessa år ha sparat sig och inte lämnat något ogjort. Den 23 sept. 1756 hade han tydligen fått skriftligt beröm av Kungl Majts. Han önskade nu bli befordrad till Extra Assessor i Kammarrevisionen med bibehållen lön och ville fortsätta tjäna kung och fosterland så länge som hans svaga hälsa tillät. Han var son till guldsmeden Peter Bernegau (f 1676 d 1757 6/1 i Maria förs.) och Catharina Henning (f 1692 d 1757 7/3 i Maria förs.). Peter Bernegau var mästare i Stockholm 1706-1733.

Makarna Bernegau-Bäck hade ende sonen Peter Gustaf (f 1759 11/3), som 1775 blev antagen som tjänsteman i Kammarrevisionen eller Kammarrätten i Stockholm. När hustrun avled ägde de del i hus på Nygatan (?) i Stockholm. I bouppteckningen finns också 6 porträtt av familjen.

Några kommentarer kring familjerna Bernegau:

Intressant är att släkten B inte tycks vara utredd i någon större omfattning. Några generationer har varit guld- och silversmeder i Nyköping, Norrköping och Stockholm. Namnet Hieronymus är då ofta förekommande som förnamn, vilket också bärs av den Hieronymus Bernegau som är livmedikus och adlas i början av 1700-talet för sina insatser och erhåller namnet Gripenstedt. Ätten fortlever ännu och har varit framstående i svensk historia under 1800-talet. Här finns också en göteborgskoppling.

Jag trodde länge att den tillhörde gruppen av franska hugenottflyktingar som spreds över Europa i slutet av 1600-talet och även kom till Sverige, med familjer som Bedoire, Loriol och Toutin mfl och som i många fall kom att arbeta för Svenska ostindiska kompaniet. Men så tycks det inte vara. Hieronymus Bernegau (silversmeden) som från Riga och förnamnet tyder mer på att familjen kom från tyskt språkområde, även om släktnamnet troligen är av franskt ursprung.

Slutkläm:

Nja inte var Gustaf Bernegau knuten till vårt svenska ostindiska kompani och inte heller någon särskilt dramatisk person. Han var mer en ganska tystlåten ämbetsman som strävsamt arbetade i statens tjänst. Men stor sak i det!

/LarsOlof Lööf 2018-08-22

PS: uppgifterna i det här lilla brevet har inte i alla delar varit helt lättfunna skall jag tillägga.

[1] Den tryckta matrikeln över kammarkollegium omfattar bara tiden 1634-1718, se: Kleberg, Johan Kammarkollegium 1634-1718. Norrköping (1957)