Taubes samlade litterära verk gör honom till en av Sveriges nationalskalder. Hans rika produktion omfattar prosa och poesi samt teckningar, akvarell- och oljemålningar, men det är för visorna, som han är mest känd. Han skrev fler än 200 stycken under sitt liv och framträdde ofta. När han gjorde det i Göteborg bodde han på Hôtel Eggers i rum 263.
Taube var det fjärde barnet av 13 stycken. Han konstaterades först vara dödfödd och lades därför undan på ett bord, men när doktorn kom för att skriva dödsattesten upptäckte han att det fanns liv i den lilla kroppen.
Taube växte upp på ön Vinga i Göteborgs skärgård och han har beskrivit sin barndom som mycket lycklig, präglad av fiske, sjöfart och historier om främmande länder och livet till sjöss.
I april 1906 flyttade familjen Taube in i disponentbostaden vid Kustens varv i Majorna i Göteborg, det senare Taubehuset. Samma år rymde Evert Taube till Stockholm för att bli konstnär. Hans planer var att komma in på Konstakademien för att studera måleri, men det visade sig vara svårare än det först verkade. Evert flyttade runt hos kompisar och sov ofta utomhus. Han fick några teckningar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och knöt kontakter med etablerade konstnärer. Men det bohemiska livet började sätta spår.
År 1907 tog Taubes far tåget till Stockholm och träffade sonen som då var i ett ganska eländigt skick. Taube ställdes inför ett ultimatum av sin far; antingen skulle han börja i en internatskola eller också måste han gå till sjöss. Evert Taube valde det sistnämnda och mönstrade på som eldare på S/S Australic hemmahörande i Göteborg. Han seglade bland annat på Sydafrika, Ceylon och Röda havet.
År 1910 arbetade sig Taube över till Argentina genom att ta hyra på den engelska hjulångaren Princess of Wales och blev kvar i Sydamerika i fem år. Väl hemma igen tog karriären fart på allvar. Redan på 1930-talet var Taube en av de högst betalda författarna i Sverige och hade spelat in fem grammofonskivor samt haft konstutställning i Göteborg.
På bilden - Evert Taube anländer till Hôtel Eggers i november 1946.
