Gyllenläder är läder som mönstrats i relief och sedan försilvrats och ofta förgyllts. Gyllenlädrets stora tid var under senrenässansen och barocken, då det användes både till tapeter och möbelklädslar. Mönstren var i stort sett samma som den tidens textilmönster. Gyllenlädertapeten som pryder Hôtel Eggers matsal blir bara vackrare med åren.
Gyllenläder är relativt ovanligt i byggnadssammanhang. Det har använts till klädsel av dörrar i offentlig miljö där man önskar ljud- och ljusdämpande egenskaper, exempelvis på väggar och dörrar i föreläsningssalar, teater- och biosalonger. Det förekommer som lindad klädsel på handledare i påkostade trapphusmiljöer samt som tapeter och möbelklädsel av silver- eller gyllenläder i högreståndsbyggnader.
Under 500-talet förekom dekorerat läder i ökenstaden Ghadâmes, belägen i nuvarande Libyen. Därifrån spred sig kunskapen om tillverkningen vidare till den iberiska halvön. Man vet att spansk tillverkning förekom på 800-talet. Under hela 1500-talet etablerades gyllenlädermakarskrån i viktigare spanska städer.
Kunskapen om gyllenlädertillverkning spred sig vidare i varierande omfattning till resten av Europa. Sverige importerade gyllenläder redan under 1600-talet. Den minskade i popularitet under följande århundrade men hade en renässans under senare delen av 1800-talet. Samma period som Emil Eggers inredde sitt drömhotell.
